Den där känslan som är fel

Wille fick ledigt några dagar efter sista tävlingen och jag logerade han 3-4 gånger på två veckor bara. 

Men så äntligen fick jag mer tid, vi fick flyttat klart och vi skulle ta nya tag för att kanske komma i fast till en LA! 

Knas är på hugget och vi börjar skritta fram, gör det länge då han vilat lite och är stel. Travar på rakspår och flyttar lite men han svarar inte som han ska. Jag tänker naturligtvis att han är stel, men ändå stämmer det inte riktigt. 

Agneta kommer gåendes mot padocken och så får jag den där känslan i magen. Jag tittar mot henne som stå på andra sidan padocken och hon lägger huvudet på sen, så där som man gör när man ser ngt som inte stämmer. 

Får en rysning och mina tankar är bekräftade. Han vill inte arbeta ordentligt med vänster bak. 

Hoppa av och vi bestämmer vila i några dagar plus liten hage. 

Dagarna går och vi tar han för en koll på rörelse till fots, men han haltar. Tre dagar senare står jag hos veterinären förbereder på det värsta...

Senaste ridturen, sista ritiden 2014






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback