Satte upp ute på stallplan på en mycket pigg och otålig liten grabb. Vårat sällskap idag blev "lillen" stallets treåring som är hög som ett hus och växer! Vi hade bestämt att ge oss av på en skogsrunda som ja red en gång innan med Linda och detta blev Knas premiär tur.

 

Han va lite på tårna hela vägen och när vi skulle vända in i skogen så ville inte lillen gå så fick gick på först och trots farliga soppsäckar och små bäckar så va öronen spettsade framåt hela tiden. Jag kunde låta han gå på nästan hela tiden även om han många gånger ville springa på lite eller gå betydligt mycket fortare än vad piloten ville. Det blev även endel muskeljobb för han i form av backar upp och ner och även en heeeel del lyfta på fötterna jobb.

 

Efter halva rundan började man märka på han att de "kvicka" raska stegen började avta och han lugnade ner sig och fick lite längre tyglar, de knas var mest intereserad av då var självkart att nosa på marken?! Suck, knas hästen skötte sig exemplarisk och jag kan itne vara annat än supernöjd!

 

Vi stötte på två hemska troll med som fick hjärtat på prinskorven att slå lite extra hårt men ja vet inte riktigt om de va av ren kärlek eller rädsla till de två små supersöta lurviga shettisarna som kom springande mot oss och gnäggade! Lillen tyckte dock de va lite läskigare och valde att frysa fast men knas kunde jag heller inte göra allt för mycket vi blev stående en liten kort stund men sedan traskade vi på och hjärtfrekvensen sjönk märkbart.

 

Sista kilometerna valde vi sedan att hoppa av våra duktiga djur och traskade nöjda hem till stallet och jag va så sjukt himla nöjd med knas jobb idag! Skulle aldrig tro och hoppats på att vi skulle gått först större bitar av turen, ALDRIG med min rädda lilla räka! Men han briljerar och visar att allt går med lite övertalan och självförtroende.