Börjarde longera över vårat minihinder i korallen. han valite loj men hoppa fint och kunde mäta av avståndena bra. valde att travhoppa han mkt då han ska få de där med avstånd plus att de va lite små blött i marken. Knas som oftast faller in i galopp efter skuttet gjorde inte det idag vilket oxå var tanken. Självkart tog vi även hindret i galopp några gånger och de flöt på fint. Dock glömde han bort sina bakben emellanåt.

 

Bytte varv och fick då flyttat upp hindret lite så han skulle ha mer väg efterdet då han haft lite problem med detta och de blev faktiskt skitrba. Tog sedan lite galopp på linan med men knas va som sakt väldigt loj.

 

Tog sedan och satte upp själv. Han tyckte det va lite konstigt när ja gick bak till pallen för att ta mig upp då han blev "enam" framtill så helt naturligt ville han backa bak lite. Så de blev lite joxande där innan ja snabbt fick beslutat att upp SKA jag. Kan säga att ja är otroligt tacksam att Maria befäst de där med att stå still även när ryttaren har kommit upp i sadeln. Han stod nämligen snällt som ett lam och bara väntade på mina signaler samtidigt som han spana i en katt som lekte i diket.

 

Vi skritta bara några varv och fick gjort en svängin och några halter och min fina lila prinskorv skötte sig så sjukt jäkla BRA! Jag vet att vi ligger efter och de gör vi rätt så rejält men ja har velat att inte skynda samtidigt som vi haft otroligt mkt motgång detta året som ja haft han. Satte sedan av och gav han massa beröm och klapp för att sedan gå till stallet.

 

En underbar känsla i kroppen att ja faktist inte lyssnade på den där dumma röste som sa nej. att ja tog tag i mig själv och faktist gjord de ja längtat efter sedan ja sålde finaste Alissen. Att sitta upp på min egna häst och rida själv utan någons hjälp! Tror att de stavas L-Y-C-K-A!