Hästarna i mitt liv... del 2

JA här kommer då del nr 2 i ordningen.

Efter att ja slutade rida islandshästarna så fick ja bli testpilot/försökskanin/medryttare. Det va fina Anette Dristig som undrade om ja ville hjälpa henne med hennes travare som hon fått av sin gubbe. Självklart ville jag de! Sakt och gjort begav ja mig av till Orust och svannesund och där fanns lilla Cherry Valley. En söt men bestämd liten dam som frsökte göra de hon blev tillsagd om. Det va inga problem att rida ut och trava galoppa började vi göra i uppförsbackar och sälskapet fick glatt hänga med i vårat tempo. Cherry kunde redan lite galopp när vi arb med henne men vi hade liten bit kvar. Envis som ja va så kom vi faktiskt ganska så långt.

Ja har ett minne som ja kan skratta åt lite då och då. Det hade fallit riktigt mycket snö och de låg ca 50 cm på backen. Deras ena stora åker som de använde ibland som sommarhage var perfekt. inga gropar och under snön va det bara massa gräs. Jag red Cehrry och Netta satt på Gipsy. VI har ridit runt heeeelta denna gigantiska åker och arbetar våra hästar lite på småvolter och liknande. Jag vet att ja just för närvarande satt på en liiten volt för att försöka få loss henne i ena varve. Varpå Nettan fick fr sig att dra en repa. Cherry ville nte vara ensam kvar så hon drog, fast utan mig. Jag satt fortfarande på volten. Var så inne i det att ja inte märkte när nettan drog. Jag får vadnra hela vägen i djupsnö till nettan där cherry står och ja alla asgarvar. Får hjälp upp av bollen då vinteroutfitten bestod av termo. De tar tre minuter när vi sitter där och ja unghästarnai hagen brevid drar några repor och ja hamnar på ängan igen. Denna gången står Cherry snällt kvar brevid mig.

cherry

En dag när vi var hemma hos nettan så sa hon till mig att hon fått ett mail från Christian, han som hon köpte Cherry av. Han hade en häst i samma prisklass tillsalu. Efter en väääldiigt kort diskusion bestämde vi oss för att åka och titta på henne. Detta var den 16 September 2007. Både jag och Nettan blev stormkära i de svarta lilla stoet Aliss. Vi bestämde att vi skulle provrida den 18 och att även min pappa skulle med och titta.

Det tog inte många minuter innan ja beslöt mig för att henne skulle ja ha! Jag började leta stall som en tok och fick precis de ja ville ha. Jag ägde inte en stallpryl eller hästpryl så det var tradera och ullared som gällde. Kvällen innan hon skulle komma så åkte jag och köpte min första ryktborste (som ja har kvar) och grimma + grimskaft.

Aliss var en fntstisk häst! hon ställde upp på ALLt ja ville. Hon älskade att bada i bäcken som fanns inte långt från oss. HOn var en eldsjäl som ställde upp på att vara försökskanin på allt jag och Maria gjorde. Jag och Aliss tränade flitigt och starta några lättare tävlingar. När vi flytta till eskilstuna blev träningen intensivare och hon duktigare. Hennes kropp ändrades drastiskt och fick riktigt fin musklet. Tyvärr växte jag ifrån henne kunskapsmässigt och våra väga skiljdes åt efter 3 år. Hon betyder något extra för mig och de kommer hon alltid göra!


Aliss - första gången vi såg henne

 aliss - första ridturen
 en av mina favoritbilder på skruttan

 absoluta favoritbilden (2 veckor innan hon såldes)

Efter att Aliss såldes så åkte jag hem från eskilstuna. Mitt sommarlov började och jag började även att ta hand om finaste prinsen Bugsy Malone. Detta va min drömhäst sedan den dagen jag såg han som litet föl i boxen när jag och Aliss flyttade in i stallet. Han var perfekt!

Då han var väldigt vinglig på bakbena och hingst trodde vi att han helt enketl växt i otakt, som några hingstar kan göra. Jag började att sakta men säkert rida in han och vänja han vid allt och även bommar för att få upp muskulaturen bak.

Bommar var något han fulkomligt ÄLSKADE. Jag hade ställt upp en travserie på 18 stycken vilket innebar enhel del springande för mig. Men ja kunde likväl ha släpt han lös så hade han gjort de själv. Öronen var alltid spetsade framåt och han travade på som aldrig förr! Jag filmade mycket för att kunna jämföra och vi alla tyckte han blev bättre.

Inridnigen gick lngsamt men okej. Vi testade på första galoppen och den va luftig! Ha ha han va så glad att de va kanske sammanlagt tre fyra galoppsteg av alla luftsprong han fick till.

Guldklimpen följde med till Borås och Charmade ALLA som kom och hälsade på han. Inridningen gick segare och en dag så satte ja mig och gjorde en konkret film på det jag filmat för att jämföra hans vingel. Till min stora besvikelse så förutom finare kropp och bättre muskler så va de kvar lika mycket som förut. Jag bokade tid omg på Husabys hästklinik. Vi skulle vara där den 20 December 2010 för en hältutredning.

Jag minns den dagen som igår. INGET gick som de skulle. Tessan var med mig och Benny som mer eller mindre lastade sig jälv VÄGRADE att gå på transporten. Vi var tillslut tre personer som kämpade i tre timmar ( på kliniien tog de 5 min när vi skulle hem). Efter otaligt många undersökningar så visade de sig på bruten C5 och frakturen va såpass stor at C5 och C6 var helt sammanväxta tillsammans med alla nerver...

Våran resa tog slut den 27 Januari 2011, En  kall morgon med pudersnö överallt och strålande sol som värmde våra ansikten. Han var min ängel min själsfrände och vän Bugsy Malone. Jag har valt att hylla honom genom att ha han som symbol till min logga, Då bär ja alltid med mig han i en hyllning!


här slutar del 2

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback