Gah läste en mkt interesant artikel som gör att man börjar ifrågesätta sin egna ridning lite speciellt nu när man rider unhäst!

här är den

I en studie fick hästar som gick lägst Intermediare-dressyr trava på ett rullband med sin ordinarie ryttare. Hästarna hade en större rörelse i ryggen under lättridningen än under nedsittning. Det fanns även flera skillnader som var beroende av vilket framben hästen hade i marken under nedsittningsfasen av lättridningen.

Bland annat fanns det skillnader i ländens och höftbenets höjd och i huvudets rörelser. Dessa olikheter var enligt forskarna så stora att om samma skillnader hade hittats hos en häst utan ryttare hade den bedömts vara halt. 
 
Lederna pressas ihop
I samband med nedsittningen under lättridning sammanpressas bland annat kotled, armbågsled och karpus på hästen. Det blir ett ökat genomtramp i kotleden för det diagonala benpar som är i marken under nedsittningen, särskilt för bakbenet. I ett försök att parera för den ökade belastningen under nedsittningsfasen stabiliseras bäckenet, vilket ger ett något annorlunda steg. Det var mindre skillnader mellan diagonalerna när hästen gick i en fri form jämfört med en samlad form, vilket troligen beror på att ryttarens ökade inverkan under samling kan göra att asymmetrier framträder mer. 
Traditionen att sitta ner på det yttre frambenet i kurvor skulle kunna backas upp av dessa resultat, då belastningen på det inre frambenet på detta sätt minskas. Däremot kommer i stället belastningen på det inre bakbenet att öka.

Ryggen rör sig mer
Även andra studier har visat att ryggen rör sig mer under lättridning än under nedsittning, även om ryggraden i båda fallen är mer fixerad än om hästen travar utan ryttare. Det finns en ökad rörelse i ländryggen under lättridning jämfört med både nedsittning och utan ryttare, vilket skulle kunna spela roll vid rehabilitering efter skador i den regionen. Huvudets position har i flera studier visat sig vara lägre under lättridning, kanske har det ett samband med ryggens rörelser eller med belastningen på ryggen. 
I en studie användes en tryckmätningsmatta under sadeln för att mäta belastningen på hästens rygg. Nedsittning var den position som uppmätte både den högsta och den lägsta belastningen - det vill säga belastningen under lättridning och tvåpunktssits i trav var jämnare än under nedsittning. Det fanns dock ingen skillnad i medelbelastning mellan de tre positionerna. Det har visats i andra studier att belastningen på en hästs rygg under ett visst ögonblick kan vara mer än tre gånger ryttarens vikt. Man kunde även visa att ryttarens tyngdpunkt var mest stilla under tvåpunktssits, jämfört med de andra två positionerna.