Hmm....

Det skär något så fruktansvärt i mitt hjärta att tänka tanken, att behöva svika någon som alltid funnits där i både ur och skur, allt de bara för att h*n inte är rätt!?

Jag har aldig mått såhär dålgit över något beslut som är så enkelt. De som tär på mig är att jag både vill och inte. värst av allt är att det är bara jag som kan ta detta pissiga beslut och det är inte alls skoj! mitt hjärta slår i 190 knyck av bara tanken. hur ska det då bli när handligen är bestämd!?

Jag hatar verkligen detta!!! hatar att själv ha suttit i sitsen och veta hur dåligt man känner sig och nu försätta någon i den sitsen som man själv vart i.... Fan!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback